Min bästis Mimmi!

I Torsdags kom min bästa kompis Mimmi som bor i Eskilstuna till Sjukhuset och hade en heldag med mig!  Vi hade så mysigt, vi hann prata klart om allt för en gångs skull utan några som helst avbrott. Mimmi och jag träffades som 4 åringar och har hängt ihop sen dess, trots att vi sen 15 år tillbaka bor i olika städer så har vi aldrig tappat kontakten utan alltid haft en djup sann vänskap. När jag fick mitt cancerbesked och skulle åka in på behandling så är det Mimmi som kommer och hjälper mig att städa huset och rensa ut så jag bara kan ägna mig åt att bli frisk. Tack älskade Mimmi för en underbar dag som gjorde mig så mycket piggare och ökade mitt välbefinnande med många procent. Älskar dig min vän. Kram Leila

Läs hela

Intervallsmärtor

Idag kl 11.00 tog de bort min ryggbedövning för att ersätta den med morfinliknande preparat. Till en början gick det bra men nu är det konstant smärta men det är så det första dygnet efter att bedövningen släpper så det är bara att härda ut. Kram Leila

Läs hela

Änglar finns – Marlene!

Jag fick träffa en underbar människa som tog sig tid att träffa mig för att hjälpa mig med det jag ska gå igenom. Marlene Gustawsson har också gått igenom en lång och jobbig period med sjukdom. Hon hade tumörer som förstörde hennes tarm, vilket gjorde att hon vaknade upp efter operationen med en permanent stomi. Marlene arbetar med Kost och hälsa på Optimal Hälsa som kostrådgivare. Hon har skrivit flera böcker i ämnet och kommer inom kort ut med en bok. Precis som i mitt fall har hon haft väldigt jobbigt med tanken på hur man kan bli drabbad fast man har levt så hälsosamt. För mig kändes det underbart att få träffa en person som varit med om samma sak och som kan förstå problematiken i det hela. Att ta sig tid för en annan människa som man inte har någon koppling till, det är stort. För mig betyder det enormt mycket att ha fått Marlene i mitt liv. Kram till Marlene från Leila  

Läs hela

8 timmars operation!

Helt galet att vakna upp efter en så omfattande operation. Läkarna är nöjda med vad de åstadkommit. Livmoder och äggstockar Är borttagna. En del av tjocktarmen är borttagen och flyttad. De valde att ta bort en del av Tunntarmen också eftersom den ochså Var strålningsskadad. Slutligen spolade de ur buken och gjorde en stomi på tunntarmen. Nu är det bara att hålla tummarna för att allt läker, strålad tarm har en tendens att läka dåligt. 50% chans att allt lyckas. Idag 2 dagar senare kan jag sitta själv men inte stå. Om en Stund ska jag få hjälp att ställa mig upp. Obehaglig känsla att vara så svag.  Kram från Leila

Läs hela

Dags för operation!

Idag läggs jag in på sjukhus igen. Den dagen jag fasat för och som jag trodde jag aldrig skulle behöva uppleva igen. Det går inte att skjuta upp den här åtgärden, jag hoppades att det skulle läka av sig själv eller att det skulle komma någon lösning från utlandet. Men inte, tarmen är och förblir trasig. Jag försöker förtvivlat förstå varför jag känner sådan ångest inför det som väntas. Det enda jag kommer fram till är att om man opereras så är det ju för att få någonting som är bättre än det man befinner sig i. Men min situation är ok, jag kan leva med trasig tarm, jag kan träna, busa med barnen och vara mig själv. Det stora problemet är att det är farligt och till slut kanske det inte går att laga alls. Men att få stomi och skära upp hela magen är hemskt. Förra gången, hade jag cancer och kände att de fick göra vad de ville bara de tog bort cancern. Men nu känns det helt annorlunda. Jag lever och vill fortsätta med mitt lyckliga liv. ”Låt framrutan vara större än backspegeln

Läs hela

Gå upp i vikt!

Läkarna har gett mig i uppgift att gå upp några kilon i vikt. Det finns för lite fett runt mina tarmar för att kunna täta ordentligt med. Det är paradoxdalt, jag som hela livet har strävat efter att ha en bra fettprocent. Blir nu ombedd att försöka lägga på mig just magfett. Jag lyckas väldigt bra vågen står nu på plus 1,5 kg. Det är inte så att jag är mager som en sticka, det är inte och har aldrig varit min ambition. Frisk, stark och hälsosam är mina ledord. Tyvärr måste jag väl stryka frisk nu, men jag är frisk på andra sätt. Size zero och de övriga kroppstrenderna står jag absolut inte bakom. Vi måste lära oss att älska oss själva och våra kroppar. Inte motarbeta alla kroppens naturliga processer utan jobba med kroppen istället. Jag har träffat så många människor som bara vill bli perfekta. Men vad är perfekt då och vem bestämmer det? Samtidigt känner jag starkt med individer som vill förändra och inte trivs med en övervikt eller en otränad kropp. Det finns verkligen 2 sidor på

Läs hela

Ingen spridning!

Ingen spridning, inga metastaser, inga återfall Yeeeees!!!!!!! Så skönt att lägga det bakom sig tills det är dags igen om ett år. Men för varje år jag inte har något återfall så blir risken mindre och mindre. Tyvärr måste jag laga mitt hål i tarmen med en öppen bukoperation och få en temporär stomi. Risken att det inte går att laga är 10% och då blir det stomi för alltid. Det är så tungt eftersom jag vet exakt hur hemskt allt var förra gången. Men jag kommer inte dö. Sitter och förbereder mina frågor till läkaren. Det är så svårt att hålla fokus och komma ihåg vad jag vill fråga, så det gäller att förbereda sig. Min läkare Anna Martling är helt underbar och har verkligen försökt att hjälpa mig på bästa sätt. Kram Leila       111

Läs hela

Väntar besked om spridning.

Just nu är det jobbigt, jag väntar besked från sjukhuset om det finns någon spridning av cancern i kroppen. De hittade inget för ett år sedan, men det har hänt förr att det kommer metastaser som det heter,  mer än ett år senare. Det blir så verkligt och en så klar gräns mellan liv och död när man väntar på besked. Det går inte att hålla tillbaka känslorna när man är ensam, sorgen och rädslan sköter sig själv. Vidriga Skitcancer! Lucas fötter i nysnö är sånt som får mig att känna glädje när det är tungt. Kram Leila

Läs hela

Tvära kast!

Mitt liv är har väldigt tvära kast just nu. Ena dagen står jag på scen för 700 personer för att nästa sitta och gråta hos min läkare. I Fredags hade jag en heldag på sjukhuset men kvällen innan körde jag 2 träningspass med ett gäng härliga tjejer och då glömmer man vad man ska göra imorgon. Jag fick gå upp kl 5 för att hinna med alla undersökningar. Vissa dagar mår jag bra och andra inte. Vissa nätter är helt hopplösa medans andra är helt ok. Jag har lärt mig att lyssna på kroppen väldigt väl, jag känner tydligt om jag kan träna eller inte. Vissa veckor går det inte alls och vissa veckor går det jättebra. In i magnetkameran,  undersökningen tar ca en timme tack och lov för Kundalini Yoga som har lärt mig meditera och fokusera på annat än omvärlden. Jag får kontrastvätska insprutat i armen. Röntgenkillen på Karolinska var helt underbar, tack för det! Tyvärr missade jag hans namn. Sen direkt in till Datortomografi undersökningen som är en slags skiktröntgen där man får åka fram och tillbaka in igenom det

Läs hela

Den 6 December 2010 fick jag cancer.

Kvällen innan och på morgonen hade jag fastat för att gå på en koloskopi som är en undersökning där man går in med en kamera i tarmen för att ta prover och se hur vävnaden ser ut. Min läkare och jag småpratade om allt möjligt, hon är en underbar läkare Dr Schumacher får mig att känna mig helt trygg. Jag kommer ihåg att jag tittade på monitorn själv och sa att tarmen såg fin ut. Jag upplevde att Dr Schumacher slutade prata och blev lite stel. I hennes rum efter undersökning berättade hon att hon hittat en stor elakartad cancertumör 8 cm upp i ändtarmen och det var därför jag hade sett blod i toaletten. Vad gör man? Jag ringde min man, som kom springande och var hos mig på 10 minuter. Läkaren gick och ringde de kirurger som enligt henne var de bästa och såg till att jag hade en tid dagen därpå. Paniken man känner är svår att förklara, det är som att andningsvägarna är blockerade, hjärtat slår snabbt och man blir alldeles varm i kroppen. Nästa samtal

Läs hela